Farfar.....

Tänkte skriva lite om vem jag ser upp till i livet, den personen som betytt väldigt mkt för mig under min uppväxt.....

Min farfar Erik, även jag bär det namnet som andra namn...... Farfar R.I.P 1992

Var ju lycklig nog att få växa upp med han, eftersom han och farmor bodde bara 50 m från min hemgård, nu är det bara farmor som bor där....

Varje gång jag tänker tillbaka på han blir jag glad att jag fick lära känna han men saknar han samtidigt jättemkt, såg alltid upp till han och gör det än idag. Tror det var farfar som hjälpte mig bli den jag är idag, och som fick mig att inte vara allt för busig. Gjorde inte så mkt hyss iallafall. Ville ju vara som honom.... lugn.....

Han var innerligt god rakt igenom, mer snäll och hjälpsam människa är svår att finna och hans vänner behandlade honom lika och genom sättet han var respekterade dom honom högt...lixom hela hans familj gjorde och alla i hans närhet....



Kommer ihåg dagen vi begravde honom, kyrkan var fylld med vänner, folk jag aldrig hade träffat, han hade verkligen många som tyckte om honom...... Kommer ihåg rosen jag la på hans kista..... hur tårarna kom...... tack farfar för allt.....

Hjälp gråter ju nu med..........

ta hand om dom ni älskar// Daniel

Kommentarer
Postat av: Louise

du har så rätt daniel, man ska verkligen ta vara på de man älskar man inser nog itne hur kort tiden kan avra ibland. det e fint de du skriver om din farfar, och du påmminner nog om han, även om jag aldrig mätt han ;) kram

2008-10-21 @ 21:06:57
URL: http://louisetarden.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0